Människan spår men Gud rår…

Så sa alltid min gamla farmor och den här våren har det ordspråket känts väldigt aktuellt.

Jag var glad att våren var tidig för då skulle vi slippa stressa med vårstädningen av trädgården. Visa av förra årets stress hade vi dessutom beslutat oss för att inte delta på några växtmarknader. En lugn och skön vår där vi i sakta mak skulle rensa oss igenom trädgården var  vad vi planerade. Men som sagt, människan spår…..

Olika omständigheter kom att göra att jag var borta från trädgården nästan hela maj månad och i stället för att rensa i trädgården så umgicks jag med barn o barnbarn i Krakow. Innan vi reste så hade vi dock hunnit så sockerärtor, plantera förgrodd potatis (som nu har blomknoppar, jiipiii) samt rensat genom rabatterna. Jag hade också sått sallad, palsternacka, rödbetor och rädisor i såbrätten i olika omgångar i växthuset för planerad utplantering i halva maj och i början av juni. Nu blev det så att när jag kom hem så hade vi både egen sallad och stora, fina rädisor i växthuset och sådderna jag gjorde sista dagen innan avresan var perfekta att skola ut.

Jag reste ifrån en trädgård där inte vitsipporna hade börjat blomma och kom tillbaka till en trädgård i försommarskrud.  Lite konstigt kändes det att ha missat så mycket av vårblomningen men nu passar jag i stället på att njuta av trädgården så mycket jag bara kan.

 

     Cypripedium ‘AKI’

På gaveln av vårt hus och upp emot den grusbacke som vi kallar kullen så är det blött året runt. Även under torra sommardagar så är där fuktigt i marken. Det var tur att vi  så tidigt upptäckte att det partiet av tomten var alldeles för blött för den gräsmatta vi först tänkte anlägga där. I stället blev det ett par surjordspartier där både trillium, cypripedium och nedanstående Caltha Palustris  var. barthei stortrivs.

Fortfarande blommar mina förfäders tulpan, av en del kallad gotlandstulpan. Lägg märke till den röda randen på kronbladen, den randen har börjat som en liten, liten röd prick överst på kronbladet men det röda sprider sig sakta nedåt. Jag skall försöka komma ihåg att ta en bild när den blir ännu rödare. Jag har den här tulpanen på några ställen i rabatterna men planterade också en lök eller två i roskvarteret där dom verkar trivas bäst, i dag räknade jag till 12 blommande lökar mellan rosbuskarna. Har jag tur så kanske dom förökar sig så mycket så jag näns plocka in en bukett till mors dag liksom vi gjorde i mitt barndomshem.

Azalea ‘Canons Double’ en halvfylld azalea som är orange i knopp men blomman öppnar sig sedan i ljusgult. En vacker azalea som dessutom doftar gott.

Jag har aldrig sett vår kaprifol så fylld av blommor som i år, doften är bedövande och fyller hela trädgården. Undrar om det beror på all hönsgödsel vi grävde ner i den rabatten i höstas? Gödslingen var ett försök att avskräcka sorken från att äta upp rotknölarna på våra irisplantor och det verkar att ha lyckats, vi har i år inte sett några tecken på sorkangrepp i den stora rabatten.  Förra våren var det på vissa ställen bara skalen av rotknölarna som fanns kvar.

Den låga floxen, phlox subulata ‘Mikado’ ligger inte efter kaprifolen i blomsterrikedom. Ändå växer den i en ‘skamfläck’ med fullt av ogräs, en skamfläck som vi knappast hinner åtgärda den här sommaren.

Jag avslutar med en bild på en annan överlevare,  Rhododendronen ‘Simona’ som visar så här vackra blommor fast hon står i en alldeles för trång kruka. Efter förra vintern räknade vi först ut henne helt men eftersom hon så småningom visade lite grönt på en del av grenarna så åkte hon inte direkt på komposten. Dom här vackra blommorna räddar henne, hon skall få komma ur sin kruka och få en plats värdig en skönhet.

Nu God Natt och ta väl hand om Er därute.

~ av Inger Regebro på juni 2, 2014.